imacuckooo

cyklade hem från jobbet till ljudet av mgmt's time to pretend. och för första gången sen den tredje september så kände jag mig nöjd med mitt jävla liv. frös om tårna i mina skitdåliga sommarskor som är kalla just för att de är sommarskor så klart men fylldes ändå av en så jävla härlig känsla. sån där ronjas-vårskrik-känsla. en töntig känsla. men det kändes hur skönt som helst att bara cykla med god musik i öronen och kall luft i lungorna. skulle kunnat cykla lite till om det inte vore för tårna då. men nu är känslan över och jag måste börja stressa igen. ska duscha och äta och packa lite kläder och raka-benen-grejer i en väska. för sen kommer pappa och hämtar mig. ska spendera kvällen hemma i huset tillsammans med familjen plus en hund som jag säger är en kille fast den inte är det. vi ska spela bingolotto med lotta jävla engberg eller ängberg eller hur hon har tänkt att stava det. värre svensk tant-kändis finns väl inte? herregud. aja. det blir nog trevligt. sen ska jag sova över i huset för att slippa vakna upp ensam på julaftonsmorgon. hur töntigt och patetiskt är inte det. ensamt. och sen blir det jobb till två och därefter kalle anka, julmat och paketöppning. som en vanlig jul. jag önskar att jag hade firat ju på samma sätt det här året som förra. fast på juldagen så klart som det görs i amerikat. börja dagen med en chokladdrink. slippa julklappsångesten. äta skitstor middag med en massa coolt hippefolk. sen jamma i musikrummet och dricka té. och slutligen festa på en strand vid en gran pyntad med badbollar! det är min önskejul för i år med. men så kommer det inte bli. det var den bästa julen i hela mitt liv. så här kommer lite bilder då. fan vad jag saknar O.B.


barclay på juldagens morgon med en chokladdrink i handen. han fyllde 20 år också. därav uppkläddheten.

tusen folk i köket som skulle göra sin grej. allt ekologiskt, vegetariskt och veganiskt (eller vad det heter?)

julmat?

tofujulskinka.

endel av julfirargänget. jag kom till min rätt där ser man ju.

spelade och drack té.

jobbigt att släpa dit den väl.

på juldagskvällen festade vi så klart. barclay till höger och dylan i mitten bodde jag tillsammans med när jag var i O.B. den andra killen heter sean och har var helt sjuk i huvudet. försvann efter några dagar och ringde barcaly och bad honom fixa en pistol till honom. knepig. sen dess har ingen hört något ifrån honom.

typisk husfest. platsmuggar, mycket mat och stökigt.

olivia och jag. gud vad jag saknar henne. en helt fantastisk människa. nu bor hon med sin bror på hawaii och plockar cocosnötter hela dagarna. det är exakt vad jag också vill göra.

jag, dylan och ruby framför julgranen nere på stranden i ocean beach.

cool cats.

saknar barclay. den snällaste person jag någonsin träffat.

badbollar!!