imacuckooo

haha ni skulle se mig. jag sitter i skräddarställning i soffan uppstöttad av sofflkuddar, en på vardera sida om mig och en bakom ryggen. som man stöttar upp små bebisar som ska lära sig att sitta. jag gör det lite av samma syfte, kan förstås sitta men min lilla sketsoffa är så nedrans mjuk så man åker liksom åt ena sidan om man inte har en kudde under vardera lår. den är ful också. soffan alltså. marinblå.

medan jag nu ändå sitter här uppstöttad kan jag ju berätta om hur det gick för mig på småbarnsavdelningen igår. hade problem att sova i måndags kväll förstås, för att jag alltid har det när jag vet att jag ska upp tidigt och kanske extra svårt för att jag var lite rädd för allt vad min arbetsdag på småbarnsavdelningen skulle innebära. så jag var noll utvilad när jag tog mig upp vid halv sju för att sedan vara ute vid dagiset strax innan halv nio. 11 småbarn, 2 personal och så jag. jag räknar inte mig själv som personal nej. bara en extra person kanske för jag kan ju ingenting om barn. men gudskelooov! (vet inte om det stavas så?) de flesta barn var faktiskt snälla. snällast och bekvämast att ha att göra med var de barn som inte riktigt kunde (eller jaa vågade) prata med mig. en liten tjej satt till exempel i mitt knä i säkert sammanlagt två timmar (var där i fem och en halv, så det är väl lång tid för bebisgos för en oerfaren?). hon hade världens mjukaste och lenaste huvud som jag satt och luktade på hela tiden. och hon sa inte ett ljud, det var det bästa med henne. när vi var ute fick jag skjutsa fart på gungorna. det gjorde jag konstant i en och en halv timme, konstigt att jag inte har träningsvärk? eller det kanske man inte får av att skjuta på en gunga med två dölätta barn på? inte vet jag. men dagen rullade på hur bra som helst. och jag behövde inte byta en endaste bajsblöja! fast fick klökningar flera gånger när jag kände bajslukt. den var i och för sig konstant i och med att 11 barn inte bajsar precis samtidigt. fick två teckningar också, av en tjej på större-barn-avdelningen som jag jobbade på sist. hon kände igen mig och kom ihåg vad jag hette. då blev jag fan glad alltså.

nähe ni, nu skev jag så mycket om det här så nu tänker jag inte skriva om något annat. har dragit på mig ut-och-gå-braxera så ska trotsa det hemska skethöstvädret och ge mig ut och powerwalka lite. gå starkt.

hejdåå!